14 May 2021, Friday 15:31 PHP: Det finns en liten historia i mig som roar. Ibland dyker den upp, och nu i arvstider kommer tanken om detta med blodsband och vad det kan göra med ens verklighetskänsla.
    Jag leker med tanken i romanen Brukar om vad som skulle kunna ha hänt om min spermiedonation hade fortsatt arbeta, och att barnen idag skulle knacka på dörren. Ett dussin femtonåringar på gården som i bussen hit har övat på att säga Hej Pappa, samtidigt.
    Ett två tre, alla på en gång.
    Men också den där tanken att en boupptecknare ringer och säger Hej, vi ser att du är med på listan över barn som Torbjörn erkänt sig skyldig till.
    Som yngre hade jag ibland en längtan efter att mina föräldrar endera dagen skulle erkänna att jag egentligen var hittad på en campingplats och eftersom jag var så vacker så tog de med mig bland tält och luftmadrasser i kombibilen.
    Lite senare började jag misstänka att det var mina syskon som var hittebarnen, inte jag.

07 May 2021, Friday 12:07 PHP: Det är väldigt mycket texter i mitt huvud idag.
    Det gillar jag (naturligtvis).
    En text som ska skrivas är ett sorts följebrev till romanen Brukar (som egentligen heter något annat), en handlingsförklaring om hur jag tänkte när jag lade upp arbetet. Det skulle ju bli en teaterpjäs, denna historia, en ändlös dialog där replikerna skulle stå för sig själva.
    Problemet med det ändlösa är just det: Efter en stund tappar man andan.
    Så, för att rädda kvar läsaren i historien lade jag in kapitelbrytningar i denna massiva textmassa på drygt 500 tusen tecken. Och sedan pyntade jag kapitelinledningarna med en kamera som svepte över situationen, bortom det rum där skådespelarna satt och väntade på nästa repliker.
    Låt personerna agera själva och se vad de hittar på.
    Väldigt snabbt lämnade den ene personen sin verklighet, för att ge den andre personen något att hålla fast vid (det är först mitt i romanen som även den andre tappar fotfästet, men ganska kort. Fotfäste kan vara en nödvändighet i ett samtal). Men dynamiken i ett samtal kan locka med sig vem som helst utanför sina föreställningar.
    Just därför är jag så väldigt nöjd med slutet. Det är ingen tvekan om att balansen i samtalet avgick med segern, oavsett händelseförloppet.

06 May 2021, Thursday 13:50 PHP: Små justeringar av mina script för att underlätta resten av mitt liv.
    Och som synes fortsätter livet, strax i en röd bil och fortsatt meningsfullhet med kvinnan jag älskar.
    Och katten!

Passerade texter: alldeles nyss.