Och romanen fick några sidor till idag, så nu är det bara tre dagar kvar innan jag ska fråga mig om den är färdig eller ska fortsätta.

09 August 2020, Sunday 14:51 PHP: Vi ser om Riget från 1994 (två säsonger, åtta avsnitt) med underbara Ernst Hugo Järegård omgiven av Githa Nörby och några andra danskar. Och vi såg Sleepers 1996 som jag mindes som en engagerande film för tjugo år sedan, men det kan man väl inte säga. Gillar man det halsbrytande tempot i Carol så är det här ungefär lika tråkigt, trots Dustin Hoffman och Kevin Bacon. Min favorit Switch 1991 hade åldrats mer än man riktigt kan erkänna, medan Husband and Wifes 1992 fortfarande är en riktigt bra Woody Allen-rulle.
    Därtill har vi funderat på en Tarantino-helg och snöade in på den inte helt övertygande Snowden 2016 av Oliver Stone (på tal om Tarantino, alltså: Natural Born Killers väntar på verandan). Walk With Me 2016 roade för all protespornografi, och att den var på danska.

Snart en vecka med roman och spanskakurs.

09 August 2020, Sunday 14:39 PHP: Idag har jag haft körkort i 39 år (snart 40) och firar min nittonde födelsedag med att bli irriterad på en volvo i en rondell som blinkade att han skulle ut ur den men fortsatte att svänga vänster. Och där var ju jag med min hustru. Och katt.
    Hurra på min födelsedag.

07 August 2020, Friday 15:54 PHP: Och tvåhundra sidor skrivna på romanen. Klart roande och riktigt nöjd med mig själv.
    Varmare ute än inne.

04 August 2020, Tuesday 13:29 PHP: 185 sidor skrivna av 225 (eller motsvarande) gör åtta arbetsdagar kvar att skriva på den roman jag påbörjade någon gång förra våren.
    Att det tagit så lång tid denna gång handlade nog mest om att jag inte riktigt var säker på ifall det skulle bli en teaterpjäs eller en roman. Och god vän sade att det mesta jag skriver är väl ändå något man skulle kunna filma, teater eller roadmovie-on-a-bike så jag släppte lite av de tekniska konstruktionerna och lät storyn fortsätta. Därtill så är det skoj att göra det svårt för mig, så i viss mån behöver jag fortsätta laborera med sättet att förmedla vad mina personer säger.
    Åtta arbetsdagar är alltså resten av vardagarna denna vecka och kommande veckas trängsel med min spanska (som yrvaket piggnade till, precis innan det var försent för att kunna genomföras).

Under tiden fördjupar vi oss i Putin-dokumentärer (det finns flera därute) och kan se likheterna mellan Jeltsin och Trump, medan herr Putin alltmer förefaller vara någon att överlämna våra barns uppfostran till.

02 August 2020, Sunday 20:17 PHP: Fyra veckor som gifta, hurra! Vi firade det med en kopia av bröllopsmiddagen ute i trädgården med Dempsey.
    Och Falling Down (1993) med Michael Douglas återsedd. Nja, vissa filmer åldras.
    Och Carol (2015) var väl (igen) en väldigt långsam film vars första timme lovade något som den andra timmen hade svårt att uppfylla. Men Cate Blanchett är värd att lyssna på, ändå.

21 July 2020, Tuesday 10:45 PHP: The Trip (2010) och The Trip To Italy (2014) samt Gladiator (2000) passerade förbi, alla underhållande på sitt sätt.
    Trip-filmerna är lika varandra intill förväxling, och gillar man en så är det lätt att fortsätta med de andra. Medelålders manlig existentialism är roande.
    Alltmedan drömmen om att vara oövervinnerlig och fullständigt krossande i sin manlighet, trots en empatisk längtan och kärleksfullhet med svärdet i sin hand, fick ett ansikte i Russel Crowe som yrkessoldat.
    Nu behöver vi lite kvinnliga filmer igen (allmedan vi diskuterar könsroller och fördelen med Putin framför Trump, där Netflix dokumentär från Channel Four om Trump är ett litet guldkorn).

21 July 2020, Tuesday 10:34 PHP: Fantastiskt ont i min högra arm och hand. Det är som att nerverna ibland får perfekta förutsättningar att fullständigt löpa amok och jag återupptar den längtan jag hade något år efter olyckan att helt enkelt göra mig av med armen.
    Jag gissar att nerverna vill berätta något. Antingen att detta är hur det skulle kunna vara, ständigt, och att jag bara får en påminnelse om vilken underbar högerarm jag ändå normalt brukar ha som inte smärtar som den gör just nu. Eller så är det bara en tillfällig störning utan mening. Inget budskap alls.
    Timmarna innan det började göra ont kände jag ett obehag i lillfingret och den del av handen som man använder till karateslag. Något senare upplevde jag att det var för varmt omkring mig, och vi satte oss på balkongen för att svalna av. Uppenbarligen jobbade min kropp med något.
    Och i pannan, strax ovanför näsroten, återkom känslan av sjukdom, inflammation, strålningsskador, hyperstress och kosmisk infiltration.
    Mätt i huvudvärkstabletter (som jag bara äter enstaka av per år) är denna nervstörning värre än på många år.
    Å andra sidan brukar mitt minne av smärta fort försvinna, vilket redan imorgon kommer att ge mig ett förvånande ansiktsuttryck när jag läser denna text. Jag kommer att tänka: Så illa var det väl ändå inte.

17 July 2020, Friday 12:56 PHP: Romanen Min Sårbara Kropp av Helena Österlund på Nirstedts förlag behöver mera plats för eftertankarna än jag brukar använda (via min mobiltelefon). Så, detta blir en sorts resonerande fundering kring hennes 495 sidor relativt oredigerat berättande.
    Mycket av hennes berättelse har känslor jag känner igen från min ungdom: Det var verkligen så hemskt och så nära den totala uppgivenheten. Även jag längtade hem, längtade bort, tittade avundsjukt på de lyckliga paren överallt på gatorna och tunnelbanan. Men medan jag var tjugofem och ännu inte hade fått ord på mina känslor, är Helenas huvudperson trettionio år.
    Det startar också ett visst grubbel: Vad händer om man som hyfsat vuxen tar ungdomens känslor med sig på fullaste allvar och fortsätter att hantera dem som sanningar? Självmordstankarna blir tekniskt genomförbara och inte bara en störning i ens verklighetsuppfattning och återkommande möter denna trettionioåring någon vacker människa som hon inte hinner kontakta och som sedan försvinner i fjärran (precis som de gjorde i Uppsala när jag som tjugoåring tvekade, och förlorade dem).
    Men medan flera av oss tycker att mitt-i-livet-kriserna har ett annat ansikte ("blev det inte bättre än såhär?") tycks Helenas person ha stannat i ett långgrunt förhållningssätt som då istället letar genvägar till åtminstone någonsorts engagemang. För hennes del handlar det mycket om sex, med en nästan panisk rädsla för känslomässig kontakt.
    Det är med smala marginaler hon balanserar sig genom sidorna och som läsare går det mycket fort att läsa de korta meningarna som gärna upprepas flera gånger per sida. Så småningom struntar hon i att ha nya stycken i den löpande texten, kanske för att få läsare som mig att inte slarva med orden. Men det gör bara att jag läser ännu fortare, och det är väl min största invändning mot denna i många stycken underhållande roman: Korta meningar är trist och utan rytm eller melodi.
    Och dussintals sidor med en citerad sexchatt i tvåspalt är bara fånigt.
    Men så blir det ibland mycket intensivt och jag tycker verkligen mycket om texten. Redigera bort hundra, hundrafemtio sidor så skulle romanen bli bättre, tätare och faktiskt inte fullt så tjatig.
    Rotlöshet, icke-sammanhang, hemlös, gränslös.
    Som nygift femtionioåring vill jag trösta henne och säga att Livet Är Oändligt. Men vänta inte för länge med att ta åldrandet på allvar.

13 July 2020, Monday 13:19 PHP: Vi är duktiga på det här, hustrun och jag.

07 July 2020, Tuesday 14:39 PHP: Som om ni var med själva: Vigseln.
    Sidan är tung och bilderna oredigerade, men färskheter är viktigt i den digitala världen.
    Från och med söndagen den femte juli är vi man och hustru. Visst är det läckert!

05 July 2020, Sunday 09:31 PHP: Fantastiskt vräkregn.
    Vilken tur att vi har en veranda att stå på. Under tak.

03 July 2020, Friday 08:32 PHP: Filmer igen:
    The Trip To Spain (2017) och The Trip To Greece (2020) är den tredje och fjärde filmen i raden med Steve Coogan och hans kollega Rob. Av någon anledning har vi skoj åt deras pladder, och med två filmer kvar i denna baklängeskronologi gäller det bara att matcha filmerna med annat trams. Vilket vi lyckades bra med:
    Eurovision Song Contest The Story of Fire Saga (2020) är fantastiskt fånig, och förvånande sevärd (för oss eurovision-fans). Salvador Sobral som gatumusiker gjorde mig lite tårögd.
    Och som straff för ovanstående film tvingades jag se den likaledes fåniga Mamma Mia (2008) vars första 90 minuter är förfärlig. Men sista kvarten är riktigt bra och förlåter det mesta. Av en märklig tillfällighet är Pierce Brosnan med i bägge tramsfilmerna, vilket borde ligga honom i fatet i hans filmografiska memoarer.

I May Destroy You (2020) är en tv-serie som jag envist försökte se, men avsnitt sju (säsong ett) tippade mig över kanten och jag gav upp. En värld med mobiltelefonen ständigt i handen. Jag är förmodligen lite för gammal för detta numera.
    Se istället om Fleabag som kommer att åldras på ett vackert sätt.

På söndag ska vi göra en dokumentär, så håll tummarna för att det inte regnar så mycket.

01 July 2020, Wednesday 14:52 PHP: Några recensioner som väntar, men allt skyms av helgens kommande stora evenemang som drar en del energi och uppmärksamhet. En infrastrukturell samordningsplanering som helt klart är ovanligt för mig. Mer komplicerat än att köpa sig en amerikansk bil. Återkommer med detaljer, senast söndag.
    Och det har regnat nästan hela dagen (men nu skiner solen).

26 June 2020, Friday 15:35 PHP: Babyteeth (2019): Mitt i sommaren råkade vi se en rar liten australiensk film vars första timme är på gränsen till genial. Men så kommer det rimliga ikapp historien och blir istället en väldigt långsam och ganska gäspande avslutning. Nå, se den för den första timmen.
    För övrigt har vi tillsammans köpt en ny tv. Det första dyra, gemensamt. Nu väntar väl radhus och egen missillänk på gården.

18 June 2020, Thursday 12:38 PHP: Sommaren överraskade oss, särskilt mig. Nästan all verksamhet gick ner till en halvsovande attityd och i stort sett ingenting kreativt sker just nu i mitt huvud. Å andra sidan trivs jag med den nya tillvaron (minns någon när ordet Tillvaro var en ständig irritationskälla?) och gissar att det också ska ha sin plats.
    I historieböckerna kommer de två första veckorna i juni att heta Låt oss åka till Sveg, även om den resan får virusvänta ett år.

Bergetbilder av pioner och rosor kan enkelt beställas via ett mail.

02 June 2020, Tuesday 15:07 PHP:

  torbjorn@lenovo:~$ streamripper https://streamingv2.shoutcast.com/viva-radio-madrid
  Connecting...
  stream: VIVARADIOMADRID
  server name: Icecast 2.4.0-kh8-tonedetect
  declared bitrate: 128
  meta interval: 16000
  

01 June 2020, Monday 15:08 PHP: Idag fyller mitt mc-kort nitton år.
    As time goes by.

23 May 2020, Saturday 16:40 PHP: Några timmar senare fungerar mitt mac-tangentbord med mina linuxdatorer. Via bluetooth.

19 May 2020, Tuesday 12:47 PHP: Fascinerande period just nu med folk som vill köpa mina böcker, en inställd stipendieresa och väldigt trevligt att vara sambo.

Bacurau (2019) är svår att recensera, men ändå sevärd. Märkligt bildspråk, svårförstått manus, blandat med ett sorts klassiskt nordamerikanskt våld.
    Jag fortsätter att läsa Nerikes Allehanda och se avsnitt 6 av Killing Eve.
    Men först ska jag besöka halvfems.se och se om något hänt där.

08 May 2020, Friday 12:47 PHP: Mycket lång utflykt med min motordrivna rollator (kompressordriven wankelmotor på 2,3 liter) under ursäkten marknadsföring av mina två senaste romaner. Håll tummarna för en livslång och fruktsam vänskap med den kulturella klubben här i trakten.

05 May 2020, Tuesday 14:05 PHP: Nu tycks min filmleverantör ha passerat verandan igen och fyllt på med annat än gårdagens inte helt lyckade existentiella film.
    L'Ufficiale e la spia - J'accuse (2019) är således en av förra årets nominerade sex filmer till Årets Europeiska Film. Med denna kommer jag ha sett fem av de sex, vilket kommer att irritera mig tills jag får den stjätte levererad. Och jo, detta är Polanskis film.
    Killing Eve, säsong 3, går på överkurs, men Villanelle är fortsatt fantastisk.
    The Last Elvis (2012) är en spansk film jag inte vet något om.
    Bacurau (2019) är en brasiliansk film som påstås symbolisera motståndet mot Brasiliens Trump-lookalike Bolsonaro.

The Endless (2017) visste inte riktigt vad den skulle vara. Ändå var jag ganska road av idén om små bubblor där tiden upprepade sig. En okey liten film, om man står ut med ett lite naivt manus och andra fånigheter.

Jag har inte nämnt Upgrade? Så synd, den levde kvar i oss ett tag.

I övrigt skär jag hårt i förra årets roman, för att förbereda den för att fortsätta eller dö. Intressantare än jag var lite rädd för.

04 May 2020, Monday 11:46 PHP: Färre filmer just nu, även om jag just såg Phoebes Fleabag-On-Stage. De närmaste månaderna handlar det mest om var vi ställer saker i köksskåpen och respektive texter som ska hanteras på olika sätt. Samt en tanke om hur många bilar vi egentligen behöver (men den diskussionen kan vänta till hösten).

26 April 2020, Sunday 11:31 PHP: En massa flyttbestyr, med släpvagnar och kombibilar. Frågan är ifall vi flyttar till Tasmanien, Odense eller bara Norrköping.
    Våren sprudlar på Berget och Dempsey serverar kvällsråtta a två decimeters längd.
    Råtta? Naturligtvis. För katter finns inga möss, så det är antingen en råtta eller ett grävlingsbarn.

14 April 2020, Tuesday 16:30 PHP: Och: Jag jobbar med att lära mig konsten att få ordning på sin e-boks utseende. Här finns lite erfarenheter så långt.

14 April 2020, Tuesday 12:47 PHP: Filosofisk dag, denna tisdag. Mina tisdagar brukar vara mina bästa egen-dagar då jag funderar kring livet och denna mycket kalla vårdag tycks inte vara något annorlunda.
    Ägnade en dryg timme sent igårkväll att samla tankarna och kände så bra jag mår just nu. Visserligen mår jag oftast bra, så denna tisdag är bara ytterligare att hurra lite för så spännande livet fortsätter att vara.

05 April 2020, Sunday 18:25 PHP: Sett om några gamla filmer, medan vi gör plats för att flytta ihop, fästmön å jag.
    Fish Tank (2009) är fortsatt en fantastisk film, igen.
    Demolition Man (1993) är stundtals underbart rolig.
    Nine Lives (2016) med bland andra Kevin Spacey roade mig mycket återigen.
    Började se en Harrison Ford med en stor hund, men stod inte ut ens femton minuter.
    Och några hemska James Bond, varvade med svenska, danska och spanska coronanyheter.

01 April 2020, Wednesday 09:17 PHP: Och visst är vi på rätt väg, coronan till trots. Nu planerar vi inför resten-av-vårt-liv och det är behagligt och därtill spännande.
    April är som alltid en fantastisk månad och den har precis börjat.

25 March 2020, Wednesday 11:16 PHP: Filmer sedan sist, samtliga med kvinnligt skrivet manus och regi:
    The Souvenir (2019) var inte riktigt vår grej, trots god förhandsreklam för denna brittiska film, så vi stängde av långt innan den obligatoriska halvtimmens tittande.
    The Nightingale (2019) skriven och regisserad av Jennifer Kent (som även gjorde skräckisen Babadook som vi var tveksamma till) har här en sorts synnerligen överdrivet våldsam film som inte helt vet vilken fot den ska stå på. Det kvinnliga offret överlever visserligen (spoiler) men resten dör (förmodligen). Som kvinna är hennes funktion att påkalla den manlige hjältens uppmärksamhet så att han missar när fienden kommer ut från sitt rum med geväret i handen.
    Den är fullt möjlig att både se och i viss mån njuta av, men var beredd på att filmen frossar i våld på ett icke-underhållande sätt. För övrig fick vi se två barn slås ihjäl/skjutas, bägge scenerna tydligt annonserade innan, så man hinner gå på toa just då.
    Och flera våldtäkter, dock inte på barn. Det blir nog Jennifers nästa rulle.
    System Crasher (2019) är en tysk film om en ostyrig flicka på nio år. Efter den första halvtimmens vrålande kom filmen igång och jag måste erkänna att den verkligen var sevärd och inte direkt lik någon annan film jag kan tänka på. Möjligen We Have To Talk About Kevin, just för att man faktiskt inte kan förutse vad som kommer att hända.
    Fantastiskt skådespeleri där flickan är magisk. Och ett gott manus.
    The Riot Club (2014) gränsar till att haverera mest hela tiden. Inte lätt att begripa att jag nästan såg den färdig, men när han söker upp sin flickvän igen på biblioteket (eller var hon nu satt med sitt textarbete) tröttnade jag, ungefär med femton minuter kvar av filmen.

20 March 2020, Friday 09:50 PHP: Genom att teckna en prenumeration på lokaltidningen tar jag åter trakten på allvar. Det kan vara dags att öppna ögonen åt lokala föreställningar.
    För övrigt är det lite spännande just nu. Inte bara våren, virus och böcker.

13 March 2020, Friday 10:09 PHP: Idag skulle katterna ha fyllt sjutton år.
    Dempsey och jag tänker lite på dem.

11 March 2020, Wednesday 14:26 PHP: Soliga hälsningar från Dempsey och mig.
    Det är vår i luften.

03 March 2020, Tuesday 19:13 PHP: And Then We Danced (2019) är Sveriges bidrag till en filmfestival någonstans och trots att det är den vanliga storyn när det handlar om samkönad kärlek (51 minuter in i filmen har de sex, liksom i filmen En Kvinna I Brand. Ska man förvåna oss tittare måste man nog börja filmen med det samkönande sexet och sedan berätta sin historia) är filmen utmärkt och vacker, särskilt den del som handlar om Georgisk kultur, sång och dans. Bröllopet i filmen får en extra stjärna.

The Good Liar (2019) med Helen Mirren påminner lite om Knives Out. Sevärd, dock på gränsen till för krångligt manus.

Outbreak (1995) med Dustin Hoffman är passande i tider av coronaviruset. Däremot skulle man väl kunna klaga på alla dessa militärer som lyder order intill idiotins gräns, men filmen gör vad den kan för att underhålla oss. Notera att Outbreak 2: The Return Of The Military Codex mest handlar om biverkningarna efter medicinen de tillverkade på tjugo minuter och sedan injicerade i 2600 människor utan att ha en aning om vad som skulle kunna hända.

Notting Hill (1999) med Hugh Grant är så förfärlig den första halvtimmen att jag avtrubbades och sedan accepterade precis vad som helst. Scenen där han går på gatan och årstiderna växlas är däremot en genial variant av tre år senare.

Har ni en tråkig kväll så se om The Crying Game (1992). Stundtals ofattbart vacker.

28 February 2020, Friday 12:17 PHP: Veckan blev så intensiv att jag nästan inte hann med. Så i helgen ska jag komma ifatt och samtidigt börja göra reklam för min elfte bok. Och hurra för de nya däcken på saaben och att jag inte lade ett bud på en dyster tvåa i Norrköping.
    Sol på Berget (det är det alltid).

20 February 2020, Thursday 11:56 PHP: Vilket fantastiskt datum det är idag. Gifter ni er nu? Det hade vi tänkt göra men var nog alldeles för långsamma att flytta utomlands eller bygga en landningsbana (eller minareten).

18 February 2020, Tuesday 14:01 PHP: Jag har lovar att skriva en recension om filmen Parasite (2019) som lyckades vinna en Oscar som årets bästa film. Sydkoreansk, drygt två timmar lång. Vi diskuterade länge om det var något särskilt vänligt i oss som fortsatte att se filmen efter den inledande kvarten. Vi försökte verkligen intressera oss, trots att filmen försökte vara lite rolig på buskis-sättet. Man snavade gärna och ramlade omkull. Det är kanske kul en gång, men inte om och om igen. Sedan kommer en sorts Tarantino-avslutning som vi inte direkt tyckte att den hörde till filmen. Och morse-språket är känt för oss i vår ålder men jag gissar att den yngre publiken kommer att se lite förvirrade ut.
    Saker som skulle göra filmen bättre: Låt sextonåringen ha sex med sin tolvåriga elev. Det skulle kunna bli fantastiskt osmakligt och lyfta vår irritation över det löjliga anslaget med att hela familjen super i vardagsrummet tillsammans. Och skaffa en sponsor till alla dessa namnlösa mobiltelefoner. Är det sant att Samsung backade ur, precis innan filmen skulle spelas in?
    Vi tänkte att Sydkorea bara måste vara bättre än den hemska The Irishman som vi totalsågade, men det är frågan. Och i kulissen står Joaquin Phoenix och skakar på huvudet åt sina konkurrenter.

10 February 2020, Monday 14:10 PHP: Nervöst, som alltid. Tryckfiler ska bli bok och jag har massor av annat textarbete att jobba med.
  Och ute skiner solen, precis som det brukar vara.

05 February 2020, Wednesday 20:22 PHP: Nu ska vi se: Jag fick just omslaget från layoutavdelningen och ska förbereda trycket av årets bok, den elfte i ordningen.
    Sedan tror jag vi flyttar till Danmark.

20 January 2020, Monday 18:41 PHP: Min server flyttades från England till Amsterdam och då försvann den 14 januari. Sådant kan hända ifall man har otur.
    Jag är strax tillbaka.

11 January 2020, Saturday 15:32 PHP: Oordning på mina filer. Lite irriterande, men i första hand tycks jag vara på väg att bli förkyld. Märkligt.

Bak i tiden: häråt.