20 September 2020, Sunday 16:27 PHP: Oh, jag fyllde just sextio år.
    Minsann.

14 September 2020, Monday 19:39 PHP: Jag använder AdBlock och slipper reklam på mina websidor. Men alltför ofta känner websidan av att jag använder ett sådant tillägg och hindrar mig från att läsa vidare (tex elpais.es).
    Que hace about that?
    I webläsarens inställningar: Stäng av javascript.
    Hokus pokus.

Nu återstår att se vad det kommer att få för konsekvenser på de andra sidorna.

13 September 2020, Sunday 14:27 PHP: Sara Villius - Sex, 135 sidor, 2008

Årets nittonde roman jag läser, och detta är den första ebok jag lånat på mitt bibliotek (och läst i min mobiltelefon, vilket var enkelt och rimligt). Å andra sidan är boken inte särskilt tjock. Därtill har jag tidigare läst Villius (boken Madonna, 2019) och såg fram emot denna något äldre bok.

Jag är sällan förtjust i det maskerade barnperspektivet, skrivet med vuxna ögon (även om ett barnperspektiv utifrån ett barns ögon hade varit ännu värre) men erkänner att den elvaåriga flickan lyckas fånga mig, trots att hon med vuxna ögon beskriver den äldre mannens klädsel men inte det vi vuxna anar men inte får ord på.

Och så långt, engagerande en bit in över halva boken. Men så är det något sönderfall i berättandet som händer och bitvis tappar jag intresset. Det händer i de flesta böcker, men ofta brukar det gå att återvända till historien. Nja, i denna roman syns dessa fragment som i följande roman nått så mycket längre och där jag som läsare kan lita på att författaren har historien i sin hand, men i Sex tycks det inte riktigt närma sig mig som läsare. Och för att fullständigt göra skräp av historien kommer åtskilliga sidor av några skärmdumpars datingchatt från kåta män och den lilla flickan. Så synd.

Får jag protestera: Chattar, bloggar, sms och liknande är måhända det sätt vi numera oftast kommunicerar, men inte är det litteratur, så som jag ser det. Visst går det att följa känslor och beskrivande händelseförlopp via dessa mer privata kontaktkanaler, men jag som läsare är inte road. Överhuvudtaget. Jag är inte ens intresserad av att lyssna på andra människors telefonsamtal och försöka gissa vad den andre parten säger som gör människan i tågsoffan bakom mig så upprörd.

Sara Villius har språket och inlevelseförmågan, men Sex är ganska ointressant. Läs hellre hennes bok Madonna.

11 September 2020, Friday 09:52 PHP: Lina Wolff - Köttets Tid, 2019, 263 sidor

Jag var inte så förtjust i De Polyglotta Älskarna (2016) men denna var mer underhållande. En snygg komposition från min favoritstad Madrid. Lagomt orimlig och charmig.

11 September 2020, Friday 09:45 PHP: Du är en stork som har landat - 2017, Selene Hellström, 305 sidor

Förväntningar, egentligen utan särskild anledning. Kanske mest för att jag det senaste året läst mängder av böcker utifrån ett lite annorlunda perspektiv än just det litterära.
    Jag ljuger: Romanen är skriven av den nya ordföranden för Författarförbundets Skönlitterära Sektion 2020, så jag blev nyfiken på hennes litterära talanger.

Å ena sidan en historia, eller fler (böcker tjockare än tvåhundra sidor brukar ha fler berättelser).
    Och förhoppningsvis ett vuxet språk, oavsett från vilket perspektiv historien berättas (jag är inte särskilt förtjust i barndomsskildringar, så länge som perspektivet är från barnets oförmåga att förstå sin omvärld).
    Därtill önskar jag en sorts innerlighet, att det som berättas är på fullaste allvar. Ärlighet, uppriktighet. Ihop med den litterära rimligheten.

Så, vad är det jag just har läst?
    Författaren har ett gott språk, absolut. Ibland kunde jag störas över ett sorts "det är så här folk pratar", som att verkligheten ursäktade tröttsamma dialoger och innehållslösa repliker.
    Men det var innan jag på allvar började läsa romanen på ett oengagerat sätt.
    Snarare fick jag intrycket att romanens ämne också var en ursäkt för enfald i lunchrummet. Ämnet handlade bitvis om de tiggare som de sista åren möter oss utanför Ica och Konsum. Tiggare som jag inte direkt kom särskilt mycket närmare i denna roman.
    Förresten kom jag inte någon annan nära heller, bortsett från den lilla flickan som i epilogen blivit vuxen. Trots mina reservationer inför barnbeskrivningar var det hennes återkommande betraktelser som närmade sig något av kött och blod. Så synd att hon inte fick mer plats. Då hade jag sluppit tonårsgängens grunda prat med varandra och sig själva.
    Visst: Mamman till tonårsflickan var länge på gång att bli intressant, men så berättas det i förbigående att hon haft massor av erfarenheter denna sommar som hon inte kunnat drömma om. Och så lämnas läsaren utanför, bland tonåriga mordbrännare och moderns passiva bemötande gentemot sin tonåriga dotters elaka frukostspråk.
    Och jag undrar: Varför då?
    I romanen finns uppåt tolv personer med massor av vänner och bekanta som ganska snart blir ointressanta att sortera, och nästan ingen av dem stannar kvar i mina tankar när jag lagt ifrån mig boken. Däremot får jag en doft av någon amerikansk tonårsserie på TV, där man struntar i andra dimensioner än TV-rutans två, eftersom tonåringen i oss tittare fyller på med den tredje. Och reklampauserna i TVn är i boken små antydningar om hur man möjligen förhåller sig till tiggare, på gott och ont. Så sitt kvar framför rutan, reklamen har långt viktigare budskap än du kanske tror. Åtminstone är det någons förhoppning att vi tror det.

Jag sammanfattar det med:
    Vuxet språk, oklara berättelser (men det kan jag stå ut med) som gränsar till världsbilden vi lämnade bakom oss när vi fyllde trettio år.
    Ett inte helt snyggt socialt patos som känns inplacerad i berättelsen, för att sedan bli en lite löjligt återkommande diskussion, där lunchrummet kryddas med dåliga mikrovågsugnar och en återkommande erektion ("det är så här det går till i ett arbetarklasslunchrum").
    Jag saknar kött och blod. Eller åtminstone tårar.
    Och absolut ingen vuxen människa är intresserad av tonåringarnas funderingar.
    Eller hur.

Innan man läser boken: Bläddra till de sista sidorna och läs epilogen. Fångar den dig, läs boken. Om inte: Spar några timmar och läs istället Birgitta Stenberg eller Tove Ditlevsen.
    Det är böcker som finns kvar i huvudet när man släcker lampan, strax efter midnatt.

11 September 2020, Friday 09:24 PHP: Sol i skogen och strax en kopp kaffe innan jag ska städa och göra det snyggt här.
    Hösten närmar sig.

05 September 2020, Saturday 17:43 PHP: Linux Mint 20 Cinnamon är det nya operativet på denna Sony Vaio. Låt oss se vad det kan hjälpa mig med.
    I övrigt arbetar vi med texter. För min del en svårtuggat recension av en bok som jag även fortsättningsvis hade svårt att ursäkta. Nå, jag har förmodligen lite hån bland mina ord som jag ska rensa bort. Oavsett vad man skriver, så behöver ens arbete i stort sett aldrig hånas, särskilt inte ifall den som läser ändå inte är särskilt förtjust.
    Och Dempsey gillar naturen.

03 September 2020, Thursday 13:27 PHP: Frågan är nu om jag ska läsa mera, snickra vidare på eböcker, eller gå till Konsum och handla mer kattmat.
    Det har slutat regna.

Bak i tiden: tidigare idag.