Godnatt, Gunnel

Numera finns inte längre några krav.

040810

Det finns så mycket att skriva om GG att det inte blir gjort.
   Därtill har jag inte heller läst romanen sedan jag fick den utgiven, vilket är en av de här historierna jag numera måste nämna när jag pratar om mitt författande.

Gunnel var den förväntade utgivningen; jag skrev den för att få den utgiven, och det var inte särskilt svårt att förstå varför mina recensenter gillade den. Gunnel var skriven för att tyckas om. Jag hade även en referensperson vars sammanlagda läsning var ett fåtal SF-böcker, men ändå så filosofiska att det slog mig att intellektualism inte har att göra med bildning eller biologiskt arv.
   Jag tror inte att han läst min roman. Å andra sidan skulle jag kunna skicka en bok till honom.
   Marknadsföring är svåra saker.

Romanen började skrivas i Fuengirola i södra Spanien januari 1987. Vi hade hyrt en tvåa av en skotsk pub, vilket är en av de osannolikheter som ibland händer. Natten innan sov vi i ett kallt Hotell America i Malaga, och de två nätterna innan dess sov vi på bussen från Sverige.
   I Cadiz skulle det bli en traditionell karneval emedan det närmade sig påsk, men detta år var påsken sen. Vi hyrde ett rum mitt i stan vars största fördel var att det låg i ett hörn och hade ett handfat (med kallt vatten: Där jag tvättade våra kläder). Vi hade två fönster varav det ena var en inglasad balkong. Där fick jag plats med ett bord och min skrivmaskin och satt där i fem veckor.
   Förresten: Den första natten i Cadiz sov vi på ett ställe där stadens prostituerade tog sina kunder. Men det var billigt.

I samband med att min dåvarande hustru och resesällskap fick en sorts lunginflammation, fann jag mig utan möjlighet att ensam vara på hotellrummet med mitt skrivande. Jag minns mina promenader och de matematiska funderingarna, enligt: Vad är det som egentligen fattas?
   Det visade sig att hela romanen enkelt kunde räknas ut enligt en enkel formel, och sedan var det inga problem att få den färdig.
   Tre hörn som tillsammans beskriver det mellan dem. Sålunda ska allt vara i tretal, och om jag minns rätt så är det tre gånger tre kapitel, i tre delar.
   Men visst borde jag läsa om den. Endera dagen.

Efter debuten med Gunnel trodde jag att det bara var att köra nu. Dock var jag lite fundersam, för att inte säga besviken, att inget särskilt hände efter att boken blivit publicerad. Trots att två lektörer på Bibliotekstjänst lovordade Gunnel och fick 493 exemplar att hitta sina bibliotek, skedde ingen marknadsföring i övrigt. Inte heller den årliga förlagsfesten blev jag bjuden till (Alba kanske inte hade någon) och genom mitt bostadsflyttande missade jag BiskopArnös inbjudan till deras Debutantkurs.
   Inte ens sommarpratare (då på P3) blev jag bjuden till.

Med det då sagt: Det krävs mer än att debutera för att bli lycklig.